IBLAND önskar jag lite extra att vi vore 2 vuxna hemma!!!!!!!!!!!

Nu när vi kom hem så släppte jag som vanligt ur Mathilda först (som alltid går till äppelträdet å tar ett varsitt äpple åt sig och Melvin) och vidare över till Melvins sida för att ta ur han. Va gör ungen då- JOO, hon sticker upp på vägen å drar iväg. Jag försöker ropa (som att de skulle hjälpa), hon fortsätter springa. Jag får lite smått panik eftersom jag inser att det finns inte en chans i världen att jag hinner ifatt henne med Melvin på höften, kan inte släppa ner han å låta han va själv på gården (pga dammen) så jag kutar upp på trappen me han, krånglar me nyckel för att få upp låset, släpper in han i hallen- stänger dörren å låser igen (eftersom han öppnar själv annars).
Sen var det bara att springa efter henne. Skitunge på ren svenska!!!!!!!!!
När hon såg mig fortsatte hon ju bara springa snabbare.. När jag hann ifatt henne fick jag försöka skälla mellan flåsningarna :)

Som tur är så har vi ju grusväg här uppe, åker i princip inga andra bilar här än dom som bor här. Plus att hon e väldigt duktig på att gå ( i detta fall springa) på sidan. Kommer det en bil stannar hon alltid (kan tillägga att hon aldrig får vara på vägen själv, utan detta gör hon när vi e med), Men ändå. Man vet fan aldrig..

Medan vi gick tillbaka mot huset så hann tusen tankar gå, "vad gör Melvin inne", "har han gjort illa sig" osv osv..
Men med han vara det bara bra, han stog precis innanför dörren där jag ställde ner han å väntade så snällt :)


Imorn kommer PAPPA hem!!!!!!!!!!!!!