Ja det har det verkligen varit.
Begravningen var jobbig men det var så himla fint. Och mitt i allt det jobbiga så var det jätte kul att träffa Rogers släkt på hans pappas sida. Tror jag bara träffat 2 eller 3 av dom förut. Nu var de ju verkligen hela högen, ca 30 av dom i närmaste  släkten, sen var det hur många som helst av vänner och bekanta!

Och stället där alla bodde var såååå mysigt. Jag sa de till Roger att "det ser ut som lilla huset på prärien", alltså allt låg i uppförsbacke, bara stora åkrar mellan husen. Skit mysigt!!!




Nu ska barna till dagis!!