Önskar att det fanns en knapp man kunde spola fram tiden med.
För det här är sjutton den värsta veckan i mitt liv. Inte nog med att jag saknar R som, jaaa, ja vet inte vad. Så har ju Melvin magsjuka. Lillplutten är helt slut. Även jag är helt slut av saknaden, inte fått sova i natt, se hur Melvin mår och samtidigt försöka underhållla Mathilda som har all energi i världen...
Får lite smått panik om hur morgondagen ska gå. Idag har ju madde varit här, imorn ska hon på sin praktik och jag blir själv med dom. Hur ska jag få allt att funka? Melvin som ska vara med mig hela tiden nu när han e sjuk och Mathilda som är både högt och lågt plus allt annats om ska göras.
Känns så hopplöst...

Känner mig nästan gravid, känslomässigt alltså. Rätt som det är kommer tårarna bara, Antar att sömnbristen är största boven, och saknaden. Igår när Melvin spydde så mycket kom så klart tårarna. Mathilda kom å la handen på min axel å sa " är du lessen mamma?", Ja sa jag bara så drog hon iväg en sväng å kom tillbaka. Då hade hon varit in på toaletten å hämtat papper så kom hon å torkade kinden på mig, gullungen min!!!!

Usch, ett riktigt klago-inlägg. Men va fan, den här veckan är inte den bästa i mitt liv...