Graviditetsklåda (Hepatos)

Vid graviditet finns det en speciell typ av generell klåda som är ett specifikt graviditetssyndrom, som vi kallar för graviditetsklåda eller hepatos. Bortsett från stressen på grund av klådan finns det inga risker för mamman men det finns en viss risk för förtidig förlossning och syrgasbrist hos barnet under förlossningen. I dag är riskerna små eftersom det finns behandling att ge.

Vem får graviditetsklåda?

Ungefär 1-1,5 % av alla gravida får denna speciella form av klåda. Av dessa insjuknar de flesta (65%) i sista tredjedelen (trimestern) av graviditeten. Cirka 10% får tillståndet redan i första trimestern.

Hur ter sig klådan?
Klådan finns ofta både på buken, armar och ben

Klådan kan vara mycket plågsam, den är djup, stickande och brännande och har en tendens att vara värst på nätterna. Den är inte förenad med utslag men du kan få rivmärken efter allt kliande.
Klådan kan förbättras något under de tre sista veckorna före beräknad förlossning - och den försvinner omedelbart efter förlossningen!

Vad beror klådan på?

Det är de förhöjda graviditetshormonerna som orsakar en påverkan av levern. Det förklarar också att mammor som väntar tvillingar får graviditetsklåda 5 gånger så ofta som de som bara har ett barn i magen. Graviditetshormonerna bryts ner i levern till gallsyror och på grund av ärftliga faktorer transporteras dessa inte bort på normalt sätt. Mängden av gallsyror i blodet ökar och dessa lagras i underhuden och ger upphov till klåda. Symtomen försvinner omedelbart vid förlossningen när graviditetshormonerna sjunker.

Finns det några risker för mamman eller barnet?

Det finns en viss risk att du drabbas av tillfälliga psykiska problem på grund av den envisa klådan men det finns inga risker för kvarstående problem. Inte heller finns det någon risk för kroppsliga sjukdomar.

Förtidig förlossning kan bli ett problem för ditt barn om det sker tidigt i graviditeten, före 33 fullgångna graviditetsveckor. Det finns en ökad risk för syrebrist under förlossningen - en risk som i sin tur ökar behovet av att förlösa med kejsarsnitt.

Vad är det som händer?

Graviditetshormonerna bryts ner i levern till gallsyror och på grund av ärftliga faktorer transporteras dessa inte bort på normalt sätt.

Det gör att gallsyror anhopas i cellerna i levergångarna, gallsyror utsöndras i ökad mängd till blodet och transporteras tillbaka till levern. Det blir en ond cirkel. Gallsyrorna ökar stasen och bryter ner levercellerna - levervärdena i blodet ökar.

Från 24 graviditetesveckor har fostret en egenproduktion av gallsyror som avlägsnas via en aktiv process i moderkakan. När gallsyrorna i mammans kretslopp stiger minskar moderkakans förmåga att befria fostret från gallsyror och nivån i fostrets kretslopp kan bli högre än i mammans. Gallsyrorna påverkar navelsträngen och kan ge upphov till kärlskador som i sin tur kan ge upphov till syrebrist hos fostret.

Handläggning

Klådans intensitet talar inte om hur allvarlig leverpåverkan är. Därför följer man på mödravården eller via förlossningen nivån av gallsyror och bilirubin i ditt blod. Om dessa prover visar ökande leverpåverkan kan det hända att man vill sätta igång din förlossning 2 eller till och med 4 veckor före det att du är beräknad.

Om tillståndet försämras före graviditetsvecka 35 kan det hända att man behandlar dig med specifik medicin i tablettform (Ursofalk). Denna minskar leverpåverkan men det är dessvärre inte säkert att klådan förbättras.