Det absolut värsta med att gå på övertid när man är gravid, ialla fall i mitt fall, är alla dessa hormoner. Som att jag inte var känslig nog innan övertiden, nu är de ju nästan löjligt. Minsta lilla ändring av tonläge från Roger så e de kört. Läppen börjar darra, hjärtat slår snabbare och jag ser grumligt av nån konstig anledning.. Och jag hatar verkligen de här. I icke-gravid- tillstånd, "normalt" alltså ;-) , tycker jag att jag är en tjej som har ganska så mycket skinn på näsan, tar inte åt mig i onödan utan kör "mitt eget race". Därför avskyr jag de här, för jag vet att de e absolut inte jag. Hålla på å grina titt som tätt, för minsta lilla.... Å ibland lä jag säga att jag tror nästan att Roger utnyttjar den nya "makten" han har lite extra... Fast jag kan väl inte klaga, hade de varit tvärt om hade jag nog jäklats lite extra med han me, om inte mer, enbart för att va lite jävlig..  
Bara tanken av att de kommer fortsätta efter förlossningen å förmodligen bli ännu värre (om de e möjligt) gör nästan att läppen börjar darra igen... ;-)

Nej, fy fan för Hormoner, va ska de va bra för..?!?